torsdag 27 november 2014

Låt oss skita i bäcken.

eftersom jag nämnde igår att vi varit så friska hela hösten så vaknar givetvis lillkillen med en hejdundrande förkylning, 
en sån där igenmuradeögonochöveralltfinnsdetsnor-förkylning.

såklart.

jag ropade ju hej innan jag kom över bäcken och jag tog verkligen inte i trä. 

men alltså när fan kommer man över bäcken, gör man det nånsin eller ska vi bara komma överens om att vi skiter i bäcken? ja, vi bajsar i den samtidigt som vi ropar hej och efter det gör vi anjapärson-sälen en liten bit längre bort, förslagsvis längre upp i bäcken på nåt vis för vi förmodar väl ändå att den rinner neråt.  efter det kastar vi träet i vattnet, så att det sakta flyter ner igenom...ja ni fattar.

som en revolt. 
mot bäcken. och trä-tagandet.
det känns som jag har nånting nu...

är ni med mig?



hur han vänder sig har han svansen fram.


Igår bakade pappan och lillfian sockerkaka, som inte hann bli klar i ugnen innan läggdags, så pappan lovade barnen att de skulle få smaka varsin liten bit vid frukosten imorse. 
Detta mottogs givetvis med enorm glädje:
-Åh, jag har världens bästa pappa, mumsade Lillkillen vid frukosten. Han är verkligen bäst i världen!

(samtidigt kommer jag in i rummet) så Lillkillen fortsätter solidariskt:
- Men du är ju ännu bättre mamma, eftersom du var så bra att du valde honom som pappa till oss.
Just det mitt barn. Just det.

onsdag 26 november 2014

När Joel vill ligga med en alldeles för gammal och jävligt förbannad fröken.

-Men hej Eva, va kul att du svarade! Mitt namn är Joel och jag ringer ifrån xxxxx.
Har du några minuter över?

- Nja, alltså jag är mitt uppe i lämning vid en fritidsaktivitet med mitt barn, så jag hör dig lite dåligt.

- ja haha jag hör det, oj vilket stojande, det är ju nästan så att öronen ramlar av haha... Jo, jag ringer alltså från xxxxx och vi firar nu att vi fyller trettio år och då vill vi erbjuda dig det fantastiska erbjudandet att du kan få ligga med mig, helt utan kostnad hela tio gånger, och du binder dig inte till något utan det här erbjudandet är helt förutsättningslöst.

- Tack Joel, det låter jättebra och det är ju ett fint erbjudande, men jag måste ändå tacka nej för jag är inte alls intresserad i dagsläget.

- Men, varför inte det? det är ju gratis!!!

- Jo men jag känner att det inte riktigt är min grej, men tack snälla för att du ringde, men nej tack Joel.

- Eh? Men berätta hur du tänker, för jag förstår verkligen inte hur du kan tacka nej till ett sånt här bra erbjudande!!!

- som jag sa, så är jag inte intresserad, men tack för att du ringde. Hejdå Joel

- men , du. vad är det som är fel, varför vill du inte?

-. Joel, jag har sagt nej, det borde räcka. för övrigt står jag som jag sa ganska illa till just nu.

-Ja, jag hör det. Kan jag ringa vid ett senare tillfälle?

- Nej men för HELVETE JOEL! Jag lägger på nu. jag vill inte vara ohövlig men du ger mig inget val. Tack och hej.

-men...

-klick.

Alltså what the fuck? Det finns nästan ingenting som gör mig så förbannad som telefonförsäljare som inte tar ett nej!!! De säljare som tar ett nej och tackar för sig direkt och lägger på utan tjafs blir jag istället sjukt nyfiken på och kollar upp tre av fyra ggr iaf.
alltså nu erbjöd han ju ioförsig inte sin kropp utan nåt jävla miljonlotteritrams, men jag bara lekte med tanken lite grann, och det är väl lite långsökt kanske men ett nej borde fanimig vara ett nej oavsett.
Joel, förlåt men du gör att jag tvivlar hårt på ungdomen.
jag är jävligt arg på dig för det.

bara snällt till dig som funderar på det där med att banta.



alltså, nu sprang jag på en så himla fin och snäll och varm och bra text
om det här med att banta och ha sig, som jag tänker lite för mycket på egentligen.
den är skriven av en bloggare jag följer.
hon skriver ofta sjukt bra saker, och ibland mer träffande än annars.

idag.
spot on för mig.

Maria Helander - insikt ur en kreativ dialog.
Läs och lär om fem viktiga steg.


lite som ett onsdagstips bara.


26. Kolla! Här jobbar jag...eller inte

dagens rubrik i Onekligens bloggutmaning fick mig att tappa fotfästet för en stund.
jag jobbar ju inte just nu.
och jag saknar det, saknar att vara någon och saknar att vara delaktig i något.
jag har nog alltid identifierat mig så mycket med mitt jobb och det är dags att sluta med det nu.
jag måste bli jag och jobbet måste bli ett jobb.
där tror jag att min största utmaning ligger, att separera lite.
det var nog bara det för nu.

broar, sköna käftsmällar och skyddsänglar.

det är onsdag och vi har byggt en bro över helvetesgapet.
det är ju inte så att vi har smyckat den med granris och ljusslingor direkt,
men ändå.
en bro.

och min man är ju snickare och vet hur man bygger för hållbarhet.
låt oss tro att den håller för stenben och övervikt.

igår slog det mig som en skön käftsmäll att våra ungar nog inte varit sjuka
en enda dag den här hösten.
inte en enda.
dag.

förkylningar.
magsjukor.
lunginflammationer.
halsfluss och stjärtfluss
fan och hans moster, mamma och kusin.
inte en påhälsning, inte ens ett ynka vykort har vi fått.

iochmed min sjukskrivning så åker jag ju inte tunnelbana för tillfället.
kan det vara så enkelt?
jag som har jordens sämsta immunförsvar har ju säkert dragit
med mig både det ena o andra hem till mina kalvar.
kompotter av svinkoppor och löss, grönt snor och influensa.
nu råkade jag ju dra hem en depression, men den smittar ju inte vad jag har hört,
den kan bara ge biverkningar till omgivningen, det är väl det den gör.

vi kanske bara haft tur?
eller så har vi nån sjysst skyddsängel som låter oss vara ifred ett slag.
och jag vet att man inte ska ropa hej fören man är över bäcken, man ska ta i trä och hela baletten
men faktum kvarstår.
det är den 26 November och ingen har hittills haft någon större åkomma.
bäst jag går och handlar snytpapper och alvedon för imorgon smäller det väl till kan jag tro.

det tänker jag på en vanlig onsdag, och onsdagar är bra dagar.
det står i lagen.
vad tänker du på?




måndag 24 november 2014

Månadens klädesplagg är givetvis...




Dagens, veckans, månadens och årets klädesplagg är såklart klänningen om du frågar mig.
passar även enbent och helst med söt fralla till.
jojomen.