Hej o tack jävla 2011, du är svartvit rakt igenom.

JANUARI

Det var i Januari vi firade jul 2011, då mamma äntligen fick permis från radiumhemmet.

Bilden är på pappa och mig på vår julafton och rätt typisk och väldigt fin ändå. Vi åt kola och knäck och låtsades inte om att mamma ibland somnade när hon pratade för vi visste att det var sista julen och vi alla ville ville ville att allt skulle vara som vanligt. Annars var Januari en månad då jag fyllde 35 och fick en crosstrainer som gick varm så det immade på fönstren till slottet. Jag delade ut bloggkärlek de Luxe till höger o vänster och vi började vårt föräldrarkooperativ med vår lilltjej och lilla S.

Och det var fint så, det var det verkligen.

FEBRUARI

och Februari var hoppets månad och jag köpte rosa "tjejiga" saker till min lilla flicka och fick pay off rakt av, och sen klippte jag av mig mitt hår och mamma tyckte att jag var så himlens fin och tillomed pappa och sen var min man borta två veckor med jobbet och jag lät barnen åka i helikoptern eller tåget eller vadfansomhelst för en tia på affären efter handling bara för att se deras glädje och höra deras tankar lite extra och så köpte jag ohälsosamt mycket strumpbyxor och när mannen kom hem så hade vi en skön middag med vänner och min pappa som avslutades med rödvinsfärgade tänder och tårar i kudden sent på natten.

MARS

Mars månad var förtvivlan och sjukhus

och så någonstans en liten svag strimma

av hopp

 som dog tillsammans med min mamma.

i min famn. 

nånstans på natten den 21.

APRIL

vi försökte så mycket och ibland önskar jag att vi hade slutat, men samtidigt någonstans så är bilden på riktigt, för vi var så i nuet som aldrig annars och varje skratt som kom grep vi tag i med näbbar och klor och vi levde faktiskt fastän vi begravde mamma och urnsatte henne samma dag som bilden togs och jag minns att solen sken och det luktade sommar.

Konstigt nog så levde vi men läser man mina blogginlägg från den tiden så ser iallafall jag bara chock och så blekte jag håret och det blev alldeles kissigt gult av någon besvärlig anledning och sen hittades en knöl i mitt bröst som efter 3 helvetes dagar visade sig vara alldeles oskyldig och ElsaPelsa LingonFis-hunden lämnade oss och inte var det så lätt nej det var det ändå inte.

MAJ

Det var mycket löpning i Maj och en hel del combatcrawl tillsammans med Paolo Roberto fast på DVD tyvärr och sen minns jag att vi var hemma på gården tillsammans, hela flocken, och barnen hoppade runt på en åker och så hittade vi stenen där nånstans och det var så himla fint mitt i allt och vi la den under päronträdet till minne av den starkaste kvinnan i vårat liv.

JUNI

Och Juni kom och jag vet att jag förundrades över hur tiden bara kunde fortsätta gå som om inget hade hänt och sen åkte vi till Gotland och kollade på hus som var till salu men som ingen visste om än, och sen fina loppisar överallt som precis börjat blomma och sen var vi hos morfar och bodde i stugan som om det var sommar och vi badade fast det var kallt och midsommar var så himla himla vackert så att man grät bara för det.

JULI

I Juli försökte jag lära mig att sörja rätt och vi bodde i stugan och mannen var på jobbresa och varje kväll när barnen somnat lyssnade jag på sommarpratarna och virkade grytlappar och apor som om fingrarna brann och så drack jag rose och såg solen gå ner över vattnet, och på dagarna kom vänner till oss och förgyllde med sin närvaro och kärlek, och jag tror på riktigt att Juli var årets vackraste månad.

AUGUSTI

I Augusti var vi på Kolmården och Gröna Lund och det var nog tänkt att det var här som livet skulle börja igen så jag gick ut hårt med klänningsveckor och annat men det var sprickor i muren så allt bara rasade medan det ändå pågick och herregud så ledsen jag var och någonstans däromkring så förstod jag vad som hänt och att min egen pappa såg mig i två sekunder på Valhallavägen innan han försvann in igen i sitt skal och det var ändå skönt att få börja jobba igen det minns jag bestämt.

SEPTEMBER

 Jag pratade plötsligt med ett medium och sedan var inget mera sig likt fast på ett bra sätt och jag åkte på en underbar tjejhelg i Linköping och upptäckte Orangino och fick skratta så att det gjorde ont i ansiktet och bara vara jag för en stund och vet ni att det kändes fint det gjorde det. Vi tömde mammas garderob samma dag som vi borde ha firat hennes 70 års dag i värmen och jag glömmer aldrig känslan av att inte för allt vad tygen håller vilja slänga hennes hårstrån som satt fast på en kavaj

här och var. 

och sen besökte vi Möklinta för en underbar helg med finfina vänner i mysig stuga på landet. Jag broderade, köpte klänningar från Tradera hej vilt och upptäckte Wordfeud senare än alla andra och så var jag så himla sjuk då och då men ändå på gång för jag ville så mycket och planerade fester och utflykter som hälften blev av och det är ju gott nog så här i efterhand.

OKTOBER

Det var månaden när jag packade en korg och satt under köksbordet mest hela tiden. Jag jobbade med min sorg och jag tror att det hände saker där när jag ser tillbaks, det tror jag faktiskt men det var tungt att andas och jag gjorde flera resor i jobbet och det kändes ändå lite exotiskt och bättre att gråta på flygplatser än hemma fast jag har ingen aning om varför  men sen blev det temavecka på bloggen med tischor som jag satsade stenhårt på men snubblade nånstans innan åsynen av målsnöret och jag och mannen sprang stafett mellan alla måsten och möttes i oktobersolen genom att måla staket och jag minns den stunden som väldigt väldigt vacker.

NOVEMBER

I November passerade vi årsdagen för mammas sjukdomsbesked och min bästa vän sedan 25 år reste sig och traskade ut ur mitt liv utan ett ord och jag kommer antagligen alltid att undra och aldrig att lära mig leva med det på något sätt men sen skrev jag tacksamhetslistor och fick äran att bli gudmor åt finaste lilla C, och det värmer varje gång tanken passerar inombords och utombords och sen fick jag under hemska omständigheter känna min mammas närvaro på det allra tydligaste sättet en sen kväll hos Ensamheten och det var värt allt och mer än så att hon kom även om jag fortfarande svindlar lite när jag tänker på det.

November avslutades med min tjejfest där jag samlat fina tjejer från varstans i mitt liv och sammanförde dem hur som helst runt några bag in boxes och lite chips och det var så fasligt kul så jag måste snart göra om det igen.

DECEMBER

En lång månad av oro och sorg och mörker och ve, där min syster till slut lämnade det hon borde lämnat för länge sedan men aldrig att det var försent, och jag som lovat att vara stark och stå upp lade mig vågrätt så fort ingen såg och bet ihop därimellan men smakar det så kostar det och lunginflammationen satte stopp för det mesta och jo faktiskt, en sen kväll mitt i höga feberyran så trodde jag att jag nog skulle till att dö men det gick ju över gudbevars, och sen hittade jag Hans och förstod att han måste hit så det fick vi ju ordna och sen kom julen som jag fejjade bort som en annan Askunge och det var kanske så att just det sättet var mitt, att handskas med första julen

utan.min.mamma.

Vi fick några underbara dagar på Ön och December firades av med en alldeles varm och skön fest i vårt lilla hem, med några av de finaste i vår värld.

Summa Summarum.

Jag hoppas på 2012.

Amen.